Anomal Tillvaro

Hell, it's about time!

Kategori: Starcraft


Herregud, trodde inte det skulle råda en sådan "buzz" kring spelet som det blev när det släpptes. I ärlighetens namn så tycker jag Blizzard slöat sig lite med PR:en när det kommer till SC2 och litat allt för mycket att nummer två ska "sälja sig själv".

Då inkluderar jag inte Korea där hela flygplans målas i Starcraft 2 mönster, kolla bara denna video:


Hur som helst, promotandet har diverse återförsäljare och media skött relativt bra och även den mindre insatte har fått nys om att Blizzards nya storsäljare rellats till massorna.

Själv har jag endast lirat ett fåtal uppdrag i singelplayer kampanjen och några 2v2 matcher med kicken och pelle. När jag väl åkte för att köpa spelet på mediamark i går för det överkomliga priset 329kr så hade de, till skillnad mot för många andra återförsäljare Collector's Edition för 699kr så det kunde inte mitt starcraft-hjärta låta bli att kära ner sig i så nu sitter man med en "the art of starcraft" bok, soundtrack, dogtag-usb-sticka ala starcraft, starcraft comic-serietidning, etc etc..

β-testning av Starcraft II

Kategori: Starcraft

Spelet vi väntat på ett tiotal år släpps officiellt den 28:e Juli. För några månader sedan startades det en beta-testning om än endast  med ett multiplayerläge. Här följer mina reflektioner efter mitt första betatestande av ett spel någonsin.

 

Som sagt är det bara multiplayerdelen som är tillgänglig i betan men singel player-hypen i Starcraft 2 till trots är det ändå ”multin” som är den mest attraktiva med all den succé föregångaren hade inom e-sporten. SC2 har funnits under utveckling ett antal år i alpha-stadie där gejmers världen över de senaste åren haft möjlighet att provspela Starcraft II på diverse mässor.

 

Jag som följt starcraft-scenen och även utvecklingen som skett med Starcraft II sedan announcement:et i Korea 2007 har kunnat följa en hel del förändringar och justeringar som gjorts då Blizzard – utvecklarna av SC2, tagit hjälp och lyssnat på såväl pro-gamers som fansen ute i det enorma starcraft-community som finns.

 

I tidigare nämnda Korea är föregångaren SC1 i det närmaste religion bestående av proffsligor med miljontals kronor i rörelse där spelarna blir nationalhjältar och når superstjärnstatus. Jag kommer förmodligen att tillägna ett kommande blogginlägg åt just det biten. Starcraft-scenens populäritet i Korea vittnar lite om hur viktigt det är för Blizzard att lyckas med SC2 där. Huruvida de lyckas och om SC2 blir den enorma esport-succé SC BW var och fortfarande är kommer de kommande månaderna ge svar på.

 

Så, vad är mina första intryck av betan? Jag skulle vilja säga att jag pendlat mellan hopp och förtvivlan ända sedan SC2 introducerades. Som den anti-warcraft-anhängare jag är så har grafiken varit en oerhört viktig del då jag inte velat få den känsla som Blizzard skapade med Warcraft III / WOW. I min mening en känsla av för mycket lek och glada färger, nästan så jag skulle vilja säga att grafiken är barnslig och det speglar hela upplevelsen och atmosfären i dessa spel. Andra saker jag oroat mig inför är de klassiska besvären uppföljare dras med som t e x för mkt kopierande av föregångaren som inte passar in i det nya temat. Detta kan te sig extra tydligt när en uppföljare ska göras på ett spel som Starcraft där det innovativa i ursprungsspelet hade en enorm impact och revolutionerade hela RTS-scenen med de tre raserna vi alla lärt känna och älska – terran, protoss och zerg.

 

För den nyinvigde kan en kort presentation vara på sin plats. Zerg och Protoss är alienraser där protoss är den mer sofistikerade av de två med väldigt avancerad teknologi. Zerg påminner mer om varelserna du sett i alien-filmerna och är beskrivna som ”intergalatic bugs”. En otroligt läskig och skrämmande ras ;) Den tredje rasen, Terran, är människorna både med teknologi vi känner till idag samt med en liten ”touch” i några avseenden.

 

Alla de tre nämnda raserna är fullständigt olika varandra med helt inbördes skiljd mekanik. Det skapade en bred dynamik i ettan som också kom med svår balansering och tagit en lång tid att släta ut till i det närmsta perfektion för ett spel utgivet så tidigt som 1998.

 

Ett annat problem jag fasat över är den tredimensionella layouten. När det kommer till grafiken och 3D så har det tidigare varit svårt att få ett 3d-RTS snyggt i min mening. Om vi kollar på Warcraft III från 2004 med det låga polygon-antalet så håller väl de flesta med om att det ser helt förjävligt ut minst sagt, även om man bortser från färgsättningen och hur de valt designa objekten. Så vi kan iaf dra en lättnadens suck över att inte SC2 släpptes 2004. Mycket av min oro med tre dimensioner bottnar också lite i att jag i princip alltid kommer hävda att ett strategispel lämpar sig bäst i 2D, hur flashigt och fräna än spelen blir i framtiden.

 

Men vad kan vi då säga om Starcraft 2-grafiken? Det har under utvecklingen tagits en del viktiga steg och förbättringar och den har nog gått ifrån kanske 4/10 till 7/10 efter att det lagts till detaljer och mörkats ner (r allt zerg).

Nu är såklart grafiken vi fått se hittills inte den slutliga produkten och ytterligare små förändringar och finputsningar är att vänta. Det är iaf en del saker jag vill invända på. De negativa, som är generellt för grafiken och den visuella upplevelsen har vad jag tror mycket att göra med att grafikmotorn är en vidarutveckling på War3-motorn och att många i staffen som jobbade med det spelet även jobbat med utvecklingen av SC2 samt att lead designern Dustin Browder nyanställdes efter att jobbat hos EA och Command & Conquer serien. I min mening har det kanske påverkat spelet åt ett håll som jag upplevt negativt jämfört om man satsat på genuint starcraft-folk.

 

Det varierar väldigt just i upplevelsen enheter emellan som Mutaliskerna och Drones för Zerg. Banshee, Battlecruisers, Ghosts…(osv) för Terran och Collossus för Protoss har alla en riktigt bra och passande design. Andra däremot, majoriten tyvärr, ger en vibe av Warcraft3 och har kunnats göra bättre.

 

Den ras som stå mig närmast, Zerg är tyvärr de fulaste tätt följt av Protoss, däremot Terran har de i min mening lyckats riktigt bra med. Anledningen att Zerg inte ser lika bra ut skyller jag återigen på 3d-fenomenet. Det krävs ett högre poly-antal för att designa en ras Zerg med dess alien-ish look. Jag är övertygad om att svårigheten att modellera biologiska 3d-enheter är anledning till många av designvalen Blizzard har gjort för Starcraft 2:s enheter t e x att dragoonen blev utbytt till en robot-variant.

 

Blizzard har dock valt att behålla de tre raserna intakt efter vad jag vill minnas experimenterat med den fjärde rasen i starcraft-universumet vid namn Xel’Naga som har en viktig del i storylinen. Men på det sätt SC2 är uppbyggt har jag förstående för svårigheterna med att implementera en fjärde ras, inte minst pga balanseringen. Däremot är ryktena många om att Xel’Naga kommer finnas med i singel player-delen.

 

Men trots en del brister så är har upplevelsen av Starcraft II varit god. Att det sedan kommer revolutionera likt föregångaren är föga troligt men att SC2 kommer förbli RTS:ens nummer ett en lång tid framöver är så gott som tvärsäkert och det kommer förbli det lir, kanske det enda till och med, som jag kommer spela framöver. Jag rekommenderar alla att skaffa det, även om ambitionerna inte är att spela på tävlingsnivå så är det utsökt spel!

 

Halvtidsvila

Kategori: Sport

Det blir ett inlägg till i temat om fotboll men vill påpeka att finalen tydligen är på söndag och inte lördag som jag skrev. Spanien versus Holland - spännanade!...............(för dem som bryr sig). Men min blogg ska ej föringas även om man anser en vm-final ointressant! Denna bild ger en vag ledtråd om nästa tema som kommer upp, beware!

World Cup - The Finals

Kategori: Sport

Jag har alltid undrat varför jänkarna(kanske även gäller andra ”engelsktalare”?) allt som oftas säger ”the  finals” i plural trots att finalen inte går i multipla matchserier.  Vi svenskar däremot, och av mig veterligen annat vettigt folk, använder oss istället av finalen i bestämd form singularis även om den går i ”bäst av X matcher”. Hårt, konkret och vikinga-nordiskt! Som det ska vara! Jag orkar inte kolla upp hur dessa språkiliga skiljaktigheter kommer sig, någon lingvist får gärna flika in här.

 

Återigen svävar jag ut och hamnar någon helt annanstans än det jag tänkt skriva om. Vi skippar mitt litterära svammel och istället, i enlighet med rubriken, spinner vidare på fotbollstemat jag inledda i föregående inlägg.

 

Jag har precis gäspat mig igenom semifinalen mellan Spanien och Tyskland. Sedan Holland redan säkrat finalplatsen efter en övertygande seger mot Uruguay så stod det på förhand klart att finalen skulle bli hel-europeisk. Tyskland kan det här med att vinna VM, närmare bestämt 3 titlar har de mäktat med, de vann till exempel mitt favorit-vm 1990, visserligen efter historiens tråkigaste final och endast ett straffmål av min namne Andreas Brehme.

 

Ett  enda simpelt mål var också vad fick se i kvällens final och det gick till Spanien. Vi har fått lära oss att ett mål i fotboll, framförallt det första målet ter sig extremt viktigt och ett mål behöver ju inte händelsevis betyda att det laget spelat den bästa fotbollen, varit skickligare än motståndarlaget etc etc. Det må vara en tjusning i sig men det finns en vansklighet i det faktumet och jag kommer utförligare gå in på det i en kommande analys av sporter!

 

Nu föll som sagt mål-lotten till regerande EU-mästarna Spanien som på så vis snubblade sig vidare till final. Missuppfatta inte mina ord nu, rättvisa existerar även i fotboll, det bättre laget nätar i längden oftare än det sämre laget och Spanien är ett värdigt finallag.

 

Vi kommer få se ett land som aldrig tidigare vunnit den kanske förnämsta titel som existerar i sportvärlden. Ska vi tala i ordalag om vem som är mest värd guldet så torde det utan tvivel vara Holland sett ur ett historiskt perspektiv. Men det spelar självklart inte in och finalen är öppen, dock så blir åtminstonde jag lite trött på den fantasilösa finalhypen.  Faktumet att vi får se en nation som tar titeln för första gången gör mycket riktigt finalen till historisk. Men vilken VM-final är inte historisk? Jag kan lova er att samma hyp-knep använts i så gott som varenda VM-final sedan 1930.

 

2010 års VM-saga får sitt slut på lördag, jag tänker inte tippa någon vinnare men om jag ska välja ett lag jag vill och hoppas ska vinna så lutar det åt holland. Alltså borde ett speltips bli Spanien då i princip varenda lag jag hållit på detta VM losat.

 

Sedan ska jag lova mig själv att inte låta inledningen i varje inlägg genomsyras av anti-amerikanska spydigheter, eller så gör jag det helt enkelt till en litet gimmick för bloggen? We’ll see....

World Cup - semaj fajnals

Kategori: Sport

...eller "the round of four" som amerikanerna brukar säga, det kan ju ibland vara lite svårt att förstå vad semi, kvarts osv betyder och ja, "svårt att förstå" är nåt vi förknippar vi med folket på andra sidan atlanten. Men nu ska jag släppa min rasistiska sida och USA har inget med VM att göra längre utan fick returbiljetten levererad av Ghana redan i "the round of 16".

Kanske lite onödigt att förtydliga men med semifinal menas att det endast är två matcher kvar för de fyra kvarvarande lagen! De kvarvarande lagen är Uruguay, Holland, Tyskland och Spanien och deras nästa match avgör hurivida det blir final eller en unken match om 3:e/4:e-pris.

Fast och andra sidan, hur unket är det att bli 3:a i ett Fotbolls-VM ? Inte så värst, om vi ser till hur hur påtända sveriges befolkning blev efter '94. Ett rus som tog ungefär ett decennium att lägga sig.

De som kan min historia har förmodligen vetskap om att jag har ett förflutet med rätt stort fotbollsintresse. Detta intresse deklinerade allt efter '94 och hade sin pik under Italien '90. Nu ska jag inte gå djupare in på det just nu, den historien spar jag till ett senare tillfälle.



Hur som helst, det jag vill komma till är att jag av historiska skäl håller Uruguay högt på pedestalen över de kvarvarande lagen. Mitt favoritlag Argentina är redan utslaget och i en sport med så oerhört många random-moment som fotboll så hoppas en del av mig att Uruguay ska återupprepa bedrifterna från 1930 och 1950. Det första vm:et 1930 där även Uruguay stod som världnation och 1950 då de besegrade självaste Brasilien i en final på Macarena-stadium som på den tiden hade en kapacitet på över 200.000, episkt!

Nä, nu är det dags för Uruguay vs Holland, skriver mer om fotboll snart och de kommande dagarna är det en hel del inlägg här att vänta! Keep up the reading, TJO!