Sagan om Walter White aka ”Heisenberg” är nu slut. Den måste med en subjektiv objektivitet ses som den bästa serien någonsin skapad. Då jag själv är långt ifrån någon serienörd och de serier jag följt de senaste åren förmodligen går att räkna på en hand så kom jag ganska sent in i Breaking Bad vilket samtidigt kan ses som en fördel att då jag kunnat se fyra säsonger utan uppehåll.
Unikt med Breaking Bad är att till skillnad från många andra serier så tappar den inte i kvalitet och både manus och skådespelarinsatserna är rakt igenom de fem säsongerna i fullkomlig världsklass. Egentligen kan jag fortsätta hylla denna serie tills bokstäverna tar slut men jag tror ändå de flesta redan förstått poängen – de som inte sett serien gör sitt liv en otjänst att inte genast ta tag i saken.
Vetenskapsmannan och kvantfysikern som Mr.White ”stulit” sitt smeknamn ifrån - Werner Heisenberg, osäkerhetsprincipens fader är någon jag har stor respekt för. Hädanefter så kommer för mig efternamnet ”Heisenberg” ha två meningar. Om den reella eller den fiktiva imponerat mest låter jag vara osagt…
I kväll är det Breaking News a'la "Lill-Lördag" vilket som alla andra onsdagar bjuder på allas vår sprit- och matkung - Edward Blom! Han har garanterat kommit till att bli en utav mina största favoriter som figurerar i det svenska mediaflödet. Jag kommer framöver ge denna underbara människa lite plats här i bloggen, stolt han kommer bli!
I övrigt så levererar ju de av Oldsberg benämnda "småfripparna", och som vi andra kallar dem; Filip och Fredrik. När jag tänker på det så undrar jag hur duons benämning initierades - vem bestämde, eller vad gjorde att den ståtliga och längre sundsvallsfostrade Fredrik fick hamna efter lönnfeta Filip? Om någon har svaret så förtälj gärna detta för mig.
Samtidigt som jag egentligen borde tröttna på dessa spelevinkar. Som igår då de drog parallellen mellan mjölner(oftast smyckeform, halsband) och ny-nazism samt hänvisade till wikipedia och ultima thule. Det är fler än en gång dessa herrar är ute på hal is. Och ja, jag vet att de båda har en historia på Aftonbladet i bagaget.
... men jag tröttnar inte på dem! F&F är, trots efter dryga tio år i rampljuset fortfarande nyskapande och verkar ha en otrolig entusiasm i allt de gör. De besitter också en unik förmåga till att improvisera och med en fantastisk kreativitet alltid komma upp med saker och ting "on the fly". De som tvivlar på detta borde verkligen gå på någon av deras produktioner live - det är galet imponerande.
Hmm... Det var egentligen inte det här jag skulle skriva om i inlägget men vad gör det, jag sparar istället mina andra funderingar och inläggsmaterial till en annan gång. Som Arnlold sade en gång i tiden - I'll be back!
Ja, så har man iaf kollat på Talang-skiten för sista gången. Emma kliver in och sjunger en låt associerad till Bert Karlsson och gör det helt gudomligt bra, stylingen, sången, utstrålningen på scenen, allt var enormt! Tretton jävla år... vad gör Bert? jo han kryssar henne.. de andra två har såklart vett och bockar grönt och lovordar men mest förbannad är jag på svenska folket som hade en chans att rösta fram en til finalen och faller för någon sorts "känslosam lliten kille" som sjunger med sin pre-målbrottsröst likt en goskörspojke och gör det väl lite halvbra sådär men sjunger inte alls klockrent och svävar ut på tonerna(enligt mig) och det skär i kroppen på mig med den rösten. Men han såg "så gullig ut" anser det svenska folket, nä tvi tvi tvi! Emma Risbo for president, hon regerade och är den egentliga vinnaren a Talang 2009, no doubt.
Jo, sedan har det kommit ut ytterligare Prison Break med! Trodde det skulle bli två avsnitt men de ser ut att vara inbakade som en film och kommer handla om tiden mellan "själva slutet" och "fyra år senare" sekvensen från sista avsnittet. Det är dock nästan så man inte vill se det om man sett slutet.. men som PB-fan så måste det ändå ses!
YeAH! Jag har tagit upp henne förut så fortsätter följa min talang-favorit här på bloggen. Nu ligger jag visserligen nåt avsnitt efter men uttagningarna till semifinalen gjordes av juryn i avsnitt 7 (näst senaste) och de skulle då välja ut 24 platser av alla "talanger" de plockat vidare från uttagningarna och en plats skulle delas ut bland "tjejgänget", håll till godo:
..håller Bert sig borta från henne och slutar lägga sig i kan hon bli hur stor/duktig som helst in my opinion
Jag kan börja med att säga att jag ska hålla mig ifrån "kritiska" spoilers nu för er som ännu inte sett denna helt fenomenala serie. De sista avsnitten någonsin är nu sända och det inte pga droppande tittarsiffror utan helt enkelt för att de berättat klart en historia, något unikt i seriesammanhang alltså, i alla fall då vi pratar serie som sträcker sig över en sådan pass lång tid som fyra säsonger.
Det var dock inte utan att slutet var kontroversiellt, men jag spar det. Som jag ser det har serien kunnat slutas vid två tidigare tillfällen - efter säsong 2 samt efter första halvan av säsong 4. Båda dessa hade kunnat vara riktigt bra avslut och det är nu många som tycker att det är någon av dessa man ska ha i sitt huvud som "det riktiga slutet".
Jag är väldigt kluven när det gäller de sista avsnitten, det var inte alls dåligt slut egentligen, hur ofta får man se "perioden efteråt" i 15-20min, hur det blev "fyra år senare" osv. Jag tycker vanligtvis det läggs på tok för lite tid åt sånt både när det gäller filmer och serier, det blir oftast - slut - rulltext. Så det var ju nice på det sättet, men de absolut sista 5 sekunderna av hela serien sabbade det nog för många....
Om jag ska försöka mig på att betygsätta säsongerna på en tiogradig skala hamnar de på följande: Säsong 1 : 9/10 Säsong 2 : 10/10 Säsong 3 (första halvan, runt avsnitt 1->7/8): 5.5/10 Säsong 3 (De avslutande avsnitten): 8.5/10 Säsong 4: (första halvan innan "breaket"): 9.5/10 Säsong 4: (andra halvan): 8.5/10
summa summarum: Den bästa serieproduktionen någonsin.
Anledningen att jag håller andra halvan lite lägre på sista säsongen är att även om slutet var maffigt och väl genomfört så kändes det lite "rushat" de sista avsnitten och även lite väl kliché-artat kanske, det är helt enkelt väldigt svårt att känna total tillfredställelse när man följt en serie så pass lång tid. Första halvan har en spänningsfaktor av sällan skådat slag och är väl egentligen värd en tia men har svårt att sätta det då det smyger in lite väl många saker som känns overkliga... även om man nu inte ska kolla för djupt in till det :)
Har du inte ens sett denna serie så fixa dvd-boxen och maratonkolla! Känner du att du måste skippa nåt så plocka bort från säsong 3 i så fall. Nu har jag ingen serie att följa längre, så jag tar gärna mot tips! :)
Spolade igenom lite Talang 2009-avsnitt nu och det är riktigt dåligt...
...tills detta fenomen dök upp precis i slutet av 3:e avsnittet. Finns det någon äckligare grismänniska än Bert Karlsson och hans ännu äckligare kommentarer, "du passar inte in i den här typen av musik, du kommer aldrig bli någon hårdrockare", säga så till en 13-åring med denna talang är bara urbotat dumt. I den åldern tar man åt sig men hoppas att hon är stark och väljer den musikinriktning hon trivs med, för hon är utan tvivel ett rejält prospect och den inlevelse och attityd samt skicklighet i den ålder är helt enormt att se. Detta slår imo Idol-Annas audtion och det mesta jag sett i dessa talang-tävlingar tidigare.
Tvåtusenåtta's slut smyger sig allt närmare och det börjar bli dags för lite "årets bästa-listor" här på bloggen. Musik, film, sporthändelser, världshändelser osv.
Jag börjar med FILM, om det nu ramlar ner någon bra film i slutet på året så får jag väl göra en "remake" på listan. Men det är väldans svårt att rangordna filmer så jag namedroppar bara 5st filmer som gett mig mest i underhållningsvärde i år!
Taken Batman - Theh Dark Knight Traitor Kung Fu Panda Never Back Down
...men egentligen så har jag inte kollat på så värst mycket film i år, jag följer dock några serier även om jag blivit lite slappt på den fronten med nu på slutet. En serie som verkligen som verkligen tagit sig i kragen och har en enormt hög "spännings-faktor" är Prison Break, utan tvekan "bäst just nu". Sedan följer jag Heroes (dock itne sett de senaste avsnittena) och en svensk serie - oskyldigt dömd, helt okey faktiskt, mkt tack vare Persbrandt.
Har förut alltid sett One Tree Hill men tyvärr inte något i år, får jag tid och ork ska jag komma ikapp där och så ser jag såklart allt med fredrik och filip. Boston Tea Party kör de just nu!
"Vi har inte kommit till den här världen för att leva, vi har kommit för att sova och för att drömma", så ska tydligen de aztekiska indianerna uttryckt sig och det ligger kanske mer i de visdomsorden än vad man först kan tro..
Jag ser på ett helt underbart samhällsprogram(...eller vad man ska kalla det) vid namn "Café Einstein", det ska tydligen gå på kanalen "Axess" och i studion har de varje vecka med diverse professorer med anknytning till ämnet som diskuteras. Senast handlade programmet om "virtuella världar" och hur våra behov av drömmer och fantasier etc. Jag personligen har alltid matats med "läs mer böcker och kolla på mindre film" av mina föräldrar och även från andra håll. Jag ser visserligen inte något fel i att läsa böcker, det är säkert nyttigt men passar mig uselt då jag lätt skenar iväg med mina egna fantasier stup i ett, då menar jag alltså romaner, faktaböcker är en annan femma.
Vårat behov av fantasi/drömmer då? Ja, här har vi en värld vi flyr till, längtar till, hoppas på... Den verkliga motsvarigheten visar sig dock allt som oftast vara en smärre besvikelse och med tiden skulle jag vilja säga att man blir mer av en "realist" men behovet kvarstår! Därför är det väl underbart att vi idag har så många medier till att stimulera våran fantasi.
Film, böcker, data/tv-spel är exempel på medier vardagen tillgodoser oss med. Det är främst den konservativa bilden av att spel ska vara betydligt sämre än traditionella medier som jag tycker är intressant. Historiskt sett så har det alltid rådit rädsla och skepticism när vi ställs inför nya tekniker och medier. En liten rolig anekdot de tog upp i programmet var när telefonen kom och rädslan över att hemmafruarna då kunde börja ta kontakt med ändra män utanför hemmet! Ja, ni WoW-spelare där ute bör nog hålla lite koll på de orcher och troll din partner träffar på hans/hennes raider....
En stor skillnad, som de även tog upp i "Café Einstein" är att i spelens värld så har du själv möjlighet att intereagera med miljöer och händelser, i princip styra din egen handling. Frågan om detta är något dåligt när vi pratar om inlärning och utveckling av "ungdomen" ?
Nuförtiden spelar jag själv knappt några spel öht men har däremot gjort förr om åren(..tålamodet är uruselt då det kommer till spel idag...). Något jag tycker man bör tänka på är att vi fortfarande bara är i början på det tekniska vidunder som data-världen givit oss och iaf jag ser mer stor nyfikenhet fram emot vad den kommer ge oss i framtiden, och där tror jag de virtuella världarna kommer ha en central roll.
Ja, så har man iaf kollat på Talang-skiten för sista gången. Emma kliver in och sjunger en låt associerad till Bert Karlsson och gör det helt gudomligt bra, stylingen, sången, utstrålningen på scenen, allt var enormt! Tretton jävla år... vad gör Bert? jo han kryssar henne.. de andra två har såklart vett och bockar grönt och lovordar men mest förbannad är jag på svenska folket som hade en chans att rösta fram en til finalen och faller för någon sorts "känslosam lliten kille" som sjunger med sin pre-målbrottsröst likt en goskörspojke och gör det väl lite halvbra sådär men sjunger inte alls klockrent och svävar ut på tonerna(enligt mig) och det skär i kroppen på mig med den rösten. Men han såg "så gullig ut" anser det svenska folket, nä tvi tvi tvi! Emma Risbo for president, hon regerade och är den egentliga vinnaren a Talang 2009, no doubt.
Om jag ska försöka mig på att betygsätta säsongerna på en tiogradig skala hamnar de på följande:
Har du inte ens sett denna serie så fixa dvd-boxen och maratonkolla! Känner du att du måste skippa nåt så plocka bort från säsong 3 i så fall. Nu har jag ingen serie att följa längre, så jag tar gärna mot tips! :)