Superinlägg
Kategori: Språk
Likt med så mycket annat i det föränderliga språk vi talar och skriver så går det i tiden vågor vilka förstärkningsord som används mest frekvent. De hör visserligen mest talspråket till men återfinns även i formell text(mindre vanligt) men framförallt i – kvällspressens rubriker.
Dessa ord ska inte förväxlas med superlativ. När det används många och starka förstärkningsord så tycker jag mig uppleva att många uppfattar det som användande av superlativ, vilket är fel. Superlativ är för klargörandets skull en böjningsform – bra bättre bäst, där bäst är superlativet( i obestämd form). Nog om det nu, ett litet sidospår och denna förväxling som kanske inte är så utbredd som jag trott!
För att snabbt summera förstärkningsordens bakgrund så ska det tilläggas att dessa haft en väsentlig betydelse och använts flitigt i alla tider. Ofta går det att hänvisa förstärkningsorden till något som för oss ger starka intryck, till exempel: döda djur (As-), Djävulen (Jävligt), Döden (Dö-), Avföring (Skit-, Bajs-), Sjukdom (Sjukt/sjukligt, cp-, vrickat), Stor fantasifigur (Jätte-), Strid och krig (Karate-).
Exempel från ovanstående: As-bra. Jävligt lurigt. Dö-snyggt! Skitledsen. Sjukligt fin. Cp-dåligt. Jättefin. Karatefylla osv.
Vi har också de klassiska förstärkningsorden som ”oerhört”, ”mycket” och fler därtill.
Sedan skulle jag vilja säga att vi ytterligare har kategori där förstärkningsorden beskriver ett läge eller en position ovanför eller en förlängning av ordet det avser. Till dessa anser jag att ”super” tillhör, jag visste faktiskt inte tidigare vad ordet super härstammande ifrån men efter lite research-arbete så visar det sig att det är ett prefix från latinet som betyder ”över, ovanpå, ovanför, ytterligare” etc. Exempel på annat ord i denna kategori är ”über-”, vilket jag inte tänker googla utan tar förgivet att vi anammat det från tyskan :)
Kanske borde jag undersöka fenomenet förstärkningsord djupare, jag är till exempel inte helt säker på vad som gäller för de uppenbara motsägningarna som "jätteliten" och "skitsnygg" som på något sätt har etablerats som korrekta då förstärkningsordet agerar just som förstärkning och inte innehar ursprungsbetydelsen. Vad språkrådet säger om detta vet jag dock inte.
Men så till skit-jätte-super-sämsta tidningen aftonbladet. Deras använande av ett enda ord kanske inte är det man i huvudsak ska kritisera när det gäller den tidningen. Jag kan ändå inte komma i från hur det svider i ögonen hos mig när det råder en sådan brist på kreativitet och språklig variation. Hur många superkroppar har vi inte hört talas om i år? Superkocken, superbilen, supertyfon, och det som fick mig att skriva detta inlägg ”superkommandot” ctrl+alt+del.
Jag låg igår sömnlös och kontemplerade över detta faktum och kunde till slut bara dra en slutsats:
Aftonbladet super för mycket!
